Foto: Arkitekturinstitutet

Zürich räknas som en av världens dyraste städer att bo i. Ändå kan invånarna bo i rymliga bostäder med tillgång till samlingslokaler, verkstäder och gröna takterrasser.

Entréer och trapphus flödar av ljus och rymd. På väggarna hänger barnteckningar, i hörnen står sparkcyklar och växterna prunkar – tysta signaler om ett boende som präglas av omtanke och gemenskap. Vad är hemligheten bakom denna vardagliga idyll, och vad kan vi lära oss? Svenska forskningsprojektet “DelA” åkte på studieresa, i jakt på lösningar för Sverige.

Idéburet byggande och boende genom kooperativ

Zürich har omkring 60 bostadskooperativ, varav flera är stora aktörer med tusentals lägenheter. Dessa kooperativ erbjuder hyresrätter som ofta är 20-30% billigare än privata hyreslägenheter. Men deras värde ligger inte bara i ekonomin – utan också i hur de bidrar till en socialt sammanhållen och hållbar stad.

Spekulationsfritt – men inte kapitalfritt

I ett bostadskooperativ blir du medlem och betalar en insats – men du köper inte rätten att sälja vidare med vinst. Det är boende utan spekulation, vilket ger långsiktighet och trygghet. Det närmaste vi kommer i Sverige är kooperativ hyresrätt med ägarmodell.

Men innebär insatskravet att bara vissa har råd? Inte nödvändigtvis. Claudia från kooperativet Kraftwerk1 berättar:

”Vi har löst det genom solidarisk finansiering inom kooperativet. De som behöver lånar till insatsen och betalar ränta genom sin hyra – medan andra, som har råd att låna ut, får hyresrabatt. Det fungerar som ett internt sparsystem. Ingen har hittills nekats på grund av insatskravet.”

Inga köer – men noggrann matchning

Till skillnad från svenska bostadsköer förmedlar många kooperativ sina lägenheter genom matchning. De söker efter boende som kan bidra till mångfald och sammanhållning. Kooperativet Mehr als Wohnen (mer än att bo) har som mål att spegla Zürichs befolkningssammansättning i fråga om inkomst, ålder och hushållstyper. 20% av bostäderna har lägre hyror och tilldelas efter inkomstprövning.

Experiment och gemenskap

Zürichs bostadskooperativ är inte bara långsiktigt stabila fastighetsägare, utan också användardrivna laboratorium för nya sätt att leva tillsammans. Här ryms allt från kärnfamiljer till bokollektiv. Vi hittar 10-, 13- och till och med 17-rumslägenheter på upp till 400 kvadratmeter, ofta uthyrda till föreningsorganiserade kollektiv.

”Vi ville spegla det verkliga livet – inte bara normfamiljen,” säger Claudia Thiesen, som själv bor i en så kallad Cluster-Wohnung i kooperativet Heizenholz.

Flera kooperativ erbjuder självständiga mikrolägenheter, där de boende har tillgång till husets gemensamma kök, vardagsrum och verkstäder – en modern livsstil som förenar integritet med gemenskap och som samtidigt ger rimliga boendekostnader.

Ännu längre går koncept som Hallenwohnen – där invånarna själva bygger sina egna bokuber i stora industriliknande hallar. Dessa ”hallboenden” är en slags arkitektonisk frizon där livsmiljön blir något som formas och omformas med egna händer, oftast i kollektiv regi. Det är bostäder där kreativitet, återbruk och samarbete står i centrum.

En växande och självgenererande rörelse

Med tiden bygger kooperativen upp betydande värden i sina fastigheter – värden som ofta återinvesteras i nya kooperativa projekt. En del startar ytterligare byggnadsprojekt, andra lånar ut kapital till nystartade initiativ. Självförtroendet växer, och med det innovationsgraden.

Projektet Zollhaus, som är uppföljaren till omtalade Kalkbreite, är kanske det mest ambitiösa exemplet. I Zollhaus sammanflätas kultur, föreningsliv, kommers, samhällsservice och boende till en helhetsupplevelse – en destination i sig mitt i Zürich.

Långsiktig strategi

Zürich har satt upp ett tydligt mål: att minst 33 % av stadens bostäder ska vara kooperativa eller prisreglerade. Målet fastställdes genom en folkomröstning och är en del av stadens bostadspolitiska strategi.

För att nå bostadsmålet används verktyg som markpolitik, lånegarantier och stödstrukturer för kooperativa initiativ. Ett exempel på hur systemet möjliggör bostadsbyggande av hög kvalitet är Hunziker Areal, där kooperativet Mehr als Wohnen byggde 369 lägenheter för 190 miljoner CHF – med ett eget kapital på bara 1 miljon.

”Jag var helt säker på att vi skulle lyckas,” säger initiativtagaren Ueli Keller.
”Vad skulle kunna gå fel?”

____

Studieresan genomfördes inom “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som är ett forskningsprojekt finansierat av Formas inom utlysningen Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla. Projektparter är Svenska arkitekturinstitutet, KTH, Bokoop och Stockholms Stadsmission. Projektet pågår 2023-2026.

Vi är glada att DelA är en av konferensens medarrangörer vilket möjliggör att Claudia Thiesen från kooperativet Heizenholz är en av årets talare och kommer berätta mer om kooperativa bostäder i Zürich

Ses vi på konferensen? Boka Early Bird biljett innan 1 juni. 

Arbetar du med med planering, samhällsutveckling och bostadsbyggande i en kommun? Eller med bostäder, medinflytande och grannskap inom ett allmännyttigt bostadsbolag? Då är konferensen för idéburet och socialt byggande för dig!

Kommunerna har en avgörande roll i att forma framtidens boendemiljöer. Genom att skapa rätt förutsättningar för idéburet och socialt byggande kan de bidra till att möta bostadsbristen, minska segregation och främja social hållbarhet. Samtidigt ger det medborgare och civilsamhället möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sina egna boendemiljöer. Idag står många kommuner inför stora utmaningar – bostadsbrist, stigande hyror och en växande ekonomisk ojämlikhet. Samtidigt ökar ensamheten, särskilt bland äldre. Genom att aktivt stödja idéburet och socialt byggande kan kommunerna bidra till att skapa bostäder som är mer än bara en plats att bo på – de kan bygga inkluderande och levande samhällen. 

Kommuner och civilsamhället behöver varandra

Civilsamhällets roll är central i bostadsutvecklingen, där ideella krafter ofta driver initiativ som annars kanske inte skulle bli verklighet – detta ser vi inom det idéburna bostadsbyggandet. Kommunerna har en nyckelroll i att möjliggöra och stödja dessa initiativ och samverkan är ofta avgörande för att förverkliga drömmen om exempelvis en bygg- eller bogemenskap. 

Kommuner och civilsamhälle behöver varandra. Ingen kan på egen hand förverkliga alla de samhällsvärden som behöver uppnås för ett hållbart samhälle. Genom att kommuner och offentliga aktörer aktivt ger civilsamhället bättre förutsättningar kan lokal utveckling växa ur det engagemang som spirar underifrån. Det, blir win-win för både individer och samhälle. 

Det är en stor kraft som kan frigöras när samhället vågar släppa makten över platsers förvaltning och utveckling till boende, civilsamhälle, kultursektor och lokala aktörer. Genom att kommuner och offentliga aktörer aktivt öppnar upp möjligheter och skapar bättre förutsättningar för civilsamhället kan lokal utveckling växa fram från det engagemang som finns bland medborgarna. Samtidigt som vi tar vara på och ger liv åt befintliga byggnader och platser, som kan bli egna hem åt fler. Offentlig och civil samverkan har på så sätt kraften att öppna nya vägar för bostadsutveckling genom idéburna initiativ, både i städer och på landsbygd.

Men hur kan då kommuner underlätta och stödja dessa initiativ? Exempelvis genom att:  

• Vara öppna och lyhörda för medborgarnas initiativ.
• Erbjuda mark och andra resurser till idéburna aktörer.
• Underlätta planprocesser och ge stöd i byråkratiska frågor.
• Utveckla nya metoder för samverkan som möjliggör långsiktig och hållbar bostadsutveckling.
• Skapa en tydligare och mer tillgänglig process för att stötta idéburet byggande.
• Erbjuda finansiellt stöd för initiativ med social nytta.

Under konferensen kommer vi att utforska verksamhetsmodeller och arbetsmetoder för samverkan, lyfta lyckade exempel, utmaningar, inspiration och möjligheter kring hur  kommuner och ideella krafter tillsammans kan öppna nya dörrar för utvecklingen av idéburna bostadsformer. Bland annat kommer vi att presentera lärdomar från projektet God boendemiljö för alla!, som undersöker hur kommuner och organisationer i samhället kan samarbeta för att skapa bättre boende- och stadsmiljöer och öka invånarnas möjlighet att påverka sitt boende. Läs mer om projektet här. 

Vi kommer även att dela ut Tillsammansbyggnadspriset i år igen till ett samverkansprojekt mellan kommun och civilsamhälle. Vi vill lyfta och hylla de samverkansprojekt som prövat vägarna framåt för ett professionellt organiserat modernt självbyggeri som ett sätt att skapa fler olika typer av bostäder för fler grupper. De initiativ som lyckats ta sig runt de strukturella och praktiska hinder och utmaningar som kan mötas på vägen och skapat nya möjligheter för sociala och inkluderande byggmetoder. Nomineringen öppnar i vår, så håll utkik! 

Tillsammans kan vi skapa framtidens byggande- och boende och stärka den sociala sammanhållningen i våra samhällen – och i våra hem. 

Hoppas vi ses på konferensen i oktober! Boka Early Bird biljett här senast 1 juni! 

Svenskt byggande står inför stora utmaningar – kanske större än någonsin. Majoriteten av svenska kommuner larmar om bristen på bostäder samtidigt som stora grupper av bostadssökande saknar möjlighet att överhuvudtaget efterfråga de bostäder som produceras. På årets upplaga av konferensen Idéburet och socialt byggande är det fokus på de avgörande uppgifter som lokal samverkan och idéburet byggande har i tider av kris.

− Den idéburna sektorn är på frammarsch om än i liten skala. Med rätt politiska beslut kan byggande tillsammans och i egen regi öka och bli en stor kraft i bostadsbyggandet framåt. Vi lever i en orolig tid, och människors ekonomiska förutsättningar blir mer och mer olika. När fler människor ges makten över sitt boende bygger vi även social hållbarhet, säger Kajsa Crona, arkitekt och regionchef på Tengbom och adj professor på Chalmers som modererar konferensen.

Sedan 2022 års konferens har mycket hänt inom socialt byggande. Möjligheterna är många, men samtidigt finns väger hindren och utmaningarna tungt. Även i de delar av Sverige där investeringsviljan är svag och finansieringsförmågan är begränsad behöver det dock byggas bostäder – hur ska det gå till?

− För att åstadkomma goda livsmiljöer för alla behöver planering, gestaltning och byggande vara inkluderande och tillgängliga. Idag finns verktygen för detta – och många goda exempel som speglas under Idéburet och socialt byggande 2023, säger Tinna Harling, samordnare konferensen Idéburet och socialt byggande.

Bland årets programpunkter

• Goda exempel från Danmark – ett land känt för sina många bygg- och bogemenskaper. I Danmark byggs det fler bostäder än någonsin, för alla åldrar och för seniorer, av startargrupper och bostadsutvecklare. Vad ligger bakom den danska bostadsboomen? Vad kan Sverige lära av den? 
• Med som talare från Danmark är Camilla Nielsen-Englyst, Landsforeningen for Økosamfund, Bofaelleskab.dk och GEN Europé, Jesper Ole Jensen, seniorforskare, BUILD vid Ålborg universitet och Thomas Aarup Due från den nybildade Vejledningsenheden.
• På plats finns forskare som kommer att tala under passet ”Framtidens möjligheter är lokala”. Bland annat talar Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH Arkitektur, om ”Betydelsefulla platser och sociala arenor” med kulturhuset i Bergsjön som ett exempel. 
• Malmös stadsarkitekt Finn Williams är på plats för att tala om hur vi kan öka mångfalden inom den grupp som bygger våra livsmiljöer. 
• Konferensen lyfter goda initiativ på lokalsamhällesnivå. Som projektrevyn med de olika byggemenskaperna Gården i Uppsala, Hambo i Hammenhög och Röda Oasen i Malmö.

Både på torsdagen och fredagen finns ytterligare ett tiotal seminariespår. Konferensen avslutas med ett panelsamtal om hur vi får volym i idéburen byggsektor. Panelen består av Marie Linder, HGF, Martin Grander, Malmö Universitet, Elin Olsson, Länsarkitekt Västerbotten, Johanna Frelin, Riksbyggen, Kristoffer Lühti, Ekobanken. Tillsammansbyggnadspriset 2023 kommer även att delas ut.

Konferensen som sker på Kulturhuset i Bergsjön i Göteborg är fullbokad med 230 platser (inga digitala biljetter). Alla seminarier från stora salen spelas in och publiceras inom en månad efter konferensen.

Hela Sverge ska leva är medarrangörer till Idéburet och socialt byggande konferensen 2023. De är en riksorganisation med tusentals lokala utvecklingsgrupper som medlemmar, såsom samhällsföreningar och byalag, men också hembygdsföreningar och idrottsföreningar. 

Det som förenar grupperna är att de arbetar med lokal utveckling av sin bygd, även om verksamheterna kan skilja sig åt. De jobbar med allt från att arrangera midsommarfirande, ta över skolan eller affären till att marknadsföra bygden som en attraktiv plats att bo och arbeta på. Vi frågade Terese Bengard, Verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige ska leva, varför socialt och idéburet byggande är viktigt för dem.

”Mer varierat boende på landsbygderna är en avgörande fråga för att hela Sverige ska leva”, menar Terese.

Missa inte årets konferens, som tar ett helhetsgrepp kring utvecklingen av det sociala byggandet idag i dess olika former!

 

Erik Windt Wallenberg, VD på Egnahemsbolaget i Göteborg berättar om hur de främjar socialt byggande- och boende, skapar boendelösningar till utsatta grupper i Göteborg och hur han ser att vi bygger våra samhällen i framtiden!

Vem är du? Berätta lite om dig själv och vad du gör!

Jag är en 3-barnspappa som bor i hus i Kungälv. Ursprungligen är jag från Ångermanland. Jag har jobbat på Egnahemsbolaget sedan 2015. Sedan 2020 har jag haft rollen som vd.

Hur främjar Egnahemsbolaget göteborgs boendesituation för grupper som står utanför boendemarknaden?

Vårt primära uppdrag är att bygga bostadsrätter och småhus i de stadsdelar där hyresrätten dominerar, framförallt i våra miljonprogramsområden. Köparna är oftast förstagångsköpare och har därför inte automatiskt den kontantinsats som den har som redan varit inne på den heta bostadsmarknaden under det senaste decenniet. Därför bygger vi så prispressat det bara går, även om det fortfarande såklart samtidigt ska vara en bra bostad.

Hur förverkligar ni drömmen om att äga sin egen bostad?

Dels genom att bygga prispressat, för stora grupper. Dels lägger vi stor vikt vid att guida kunder genom den ganska snåriga köpprocessen.

Vilken är den största utmaningen ni stöter på krig självbyggeri? 

Vi har gjort enkäter för att undersöka intresset för detta. De visar dessvärre att vår primära målgrupp; förstagångsköpare i miljonprogramsområden, inte har den tiden som krävs eftersom man behöver vara två som arbetar heltid för att få lån. Ofta saknas också intresset. De som är intresserade har ofta redan gjort bostadskarriär, är äldre, kanske pensionärer, och har tid över för att engagera sig i ett husbygge. De är inte intresserade av självbyggeri primärt av ekonomiska skäl utan ser det mer som en hobby.

Varför är socialt byggande- och boende är viktigt? 

Det är absolut nödvändigt för att bygga ihop staden. Socialt byggande, i min värld, är att det ska finnas en möjlighet för många fler att kunna köpa sig ett boende. Då blir man kvar längre i sitt område, man engagerar sig i sitt område och stadsdelen på ett annat sätt. Man integreras i samhället på ett bättre sätt och man får ta del av värdeutvecklingen på fastigheten man bor i.

Om du får drömma helt fritt, hur bor och bygger vi i samhället om 10 år? (Städer & landsbygd) 

Då bygger vi massor med småhus för att förtäta våra glesa miljonprogram. Många här gillar sina stadsdelar men när man är redo att köpa sig en bostad vill man helst ha eget hus med egen liten täppa. Det skulle vara en viktig pusselbit för att göra dessa områden mer attraktiva.

Vad ser du mest fram emot på konferensen? 

Att få massor av inspiration och höra alla engagerade och kloka människor

Varför tycker du att man ska besöka konferensen?

Det är ett bra sätt att skaffa sig ett riktigt bra nätverk och dessutom öka på sin kompetens på området.

Vill du läsa mer om hur Egnahemsbolaget främjar socialt byggande & boende? Besök deras hemsida här. (Länk)