Talare och gäster
Möt människorna, rörelserna och initativen för 2025 års konferens.
Presentation av ett urval av konferensens talare och gäster år 2023.
Kajsa Crona – moderator
Kajsa Crona är praktiserande arkitekt och Kontorschef på Tengboms. Hon kommer att moderera passen i stora salen på årets konferens.
Kajsa menar att konferensen Idéburet och socialt byggande är en mötesplats för den rörelse i Sverige idag som på olika sätt bygger och bor i egen regi. Vi lever i en orolig tid, och människors ekonomiska förutsättningar blir mer och mer olika. När fler människor ges makten över sitt boende bygger vi även social hållbarhet. Den sociala hållbarheten är viktig för vår hälsa och välmående, men också för att klara de konsekvenser som klimatförändringarna kommer innebära. Vi har en över 100-årig tradition i Sverige att bygga och bo tillsammans. Låt oss utveckla traditionen så att fler får bo.
Leon Erkelens
Leon Erkelens är styrelseledamot på Cooplink, som är en sammanslutning av bostadskooperativ i Nederländerna. De senaste två åren har Leon varit aktiv med att stimulera kunskapsdelning, bedriva lobbyverksamhet (nationell) politik och förbereda en kvalitetsmärkning.
Hans föredrag handlar om den nuvarande situationen i Nederländerna gällande tillgången och överkomliga priser på bostäder och hur Cooplink vill förändra detta.
Claudia Thiesen
Claudia Thiesen, *1973, studerade arkitektur vid Bauhaus-universitetet i Weimar (D). Hon flyttade till Zürich (CH) år 2001 där hon startade eget företag som arkitekt och projektutvecklare år 2008. År 2019 grundade hon Thiesen & Wolf Company tillsammans med Sabine Wolf.
Hon arbetar huvudsakligen inom den ideella bostadssektorn med styrning och konsultverksamhet. Hon var styrelseledamot i flera innovativa kooperativ som Kraftwerk1, mehr als wohnen eller Hauptstadt Genossenschaft. Hennes arbete fokuserar på samhällslett boende, nya former av framtidsinriktat boende och blandbyggnader. Projekt utvecklas ofta i deltagandeprocesser.
Claudia Thiesen bor i ett kooperativt flergenerationshus i en klusterlägenhet tillsammans med sex vuxna och två barn.
I hennes tal ”Inspiration från Zürich – utforskande av den kooperativa bostadsmodellen” berättar hon om samhällsledda bostäder och nya former av framtidsinriktade bostäder, ofta utvecklade i deltagande processer
Sander Voogt
Sander är en stadsgeograf med passion för fastighetsutveckling. De senaste tre åren har han arbetat för Amsterdam stad med självbyggandeprogrammet. Dessförinnan arbetade han som policyrådgivare, forskare och konsult inom området bostadsutveckling och investeringar. Han tycker konsekvent om att arbeta i dedikerade multidisciplinära team.
Hans tal “Kollektivt självbyggande i Amsterdam” ger en kort historik översikt över det kommunala självbyggnadsprogrammet i Amsterdam, med fokus på bostadskooperativ. Vi kommer att utforska varför och hur det började, hur programmet är organiserat, dess huvudsakliga mål och tips och tricks. Föreläsningen kommer också att fördjupa sig i ett bostadskooperativs affärscase, hur de finansieras, lärdomarna och hur detta är ett exempel för framtida bostadskooperativ i Nederländerna.
Varför kooperativa bostäder är bra för Amsterdam? Kooperativa bostäder främjar starka, engagerade samhällen genom att ge invånarna möjlighet att välja hur och med vem de vill bo. Denna modell främjar överkomlighet och långsiktig stabilitet på bostadsmarknaden. Dessutom uppmuntrar det hållbara utvecklingsmetoder och en känsla av delat ansvar för stadsmiljön och varandra.
Camilla Nielsen-Englyst
Camilla Nielsen-Englyst arbetar för Bofællesskab.dk som projektledare i ett projekt om att skapa gemensamma boendegemenskaper, koordinerat av Köpenhamns universitet. Hon är även projektledare på Riksförbundet för ekologiska föreningar.
Camillas fokus är på hur man skapar levande gemenskaper uppifrån, under och från sidan.
Åsa Lockner
Åsa är utbildad smyckekonstnär från Konstfack och arbetar med samtida, experimentell smyckekonst sedan slutet av 1990-talet, där det återvunna materialet och en konceptuell approach är centralt.
Åsa har även verkat som curator och projektledare inom hantverksvärlden, bland annat på Konsthantverkarna vid Slussen. Sedan 2016 driver hon tillsammans med David Taylor Mellösaverken, en gammal tumstocksfabrik i Mellösa som de omvandlat till ett kreativt centrum med ateljéer, lägenheter och residens – en plats där konstnärskap och samhällsskikt kan mötas och utvecklas.
Mellösaverken representerar också hennes, hittills, mest krävande projekt, att förvandla en 1 350 kvm stor industribyggnad utan befintlig infrastruktur till fullt funktionella bostäder och kreativa ytor. Åsa gjorde detta trots att hon saknade formell erfarenhet av brandskyddsarbete, miljöanalyser eller detaljplaner – och lärde sig i processen under vägens gång. Det är en tydlig spegling av hur hennes bakgrund som hantverkare har gett henne viljan att experimentera, ta ansvar och omsätta idéer i verklighet.
Anna Modin
Anna är arkitekt och stadsbyggare och har de senaste tio åren arbetat på Malmö stad. I rollen som programarkitekt på stadsbyggnadskontoret har hon arbetat med en bredd av uppdrag med fokus på kvaliteten i den byggda miljön.
Sedan 2017 är Anna en del i arbetet med att omdana det tidigare sjukhusområdet Sege Park till en attraktiv boendemiljö, tillsammans med bl.a. kollegor på Malmö stad och byggaktörer.
Emma Hansson
Emma är arkitekt och partner i Tegnestuen Vandkunsten, en arkitektfirma som har arbetat med bogemenskaper och planläggning sedan 1968.
Vandkunstens tillgång till bostadsbyggandet har satt avtryck på bostadsarkitekturen i Danmark under ett halv sekel, och upplever i denna tid ett förnyat intresse för gemenskap, kontextualitet och hållbarhet, som är kärnan i Vandkunstens arkitektur. Emma kommer att berätta om några av Vandkunstens bogemenskaper, med fokus på tegnestuens arkitektoniska tillgång och metod i skapandet av projekt. De arbetar med at skapa fysiska svar, på de utmaningar med gemenskap och hållbarhet, som de möter i våra olika projekt. Deras svar tar alltid utgångspunkt i den specifika kontext och programkrav, och därför är deras tillgång inte generisk.
Martin Grander
Martin Grander är docent i urbana studier vid Malmö universitet. Han har de senaste 15 åren forskat om svensk bostadspolitik och bostadsförsörjning. Martin är särskilt intresserad av om och hur stat och kommun främjar boendelösningar för inkludering, minskad segregation och ökad integration.
Martin kommer att prata om alternativa boende-, upplåtelse- och organiseringsformer i historiskt ljus och hur den svenska modellen är rustad för innovation i bostadssektorn.
Elin Blume
Elin är strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun med fokus bostadsförsörjningsfrågor vid stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun. Hon är utbildad samhällsplanerare och har arbetat många år i den offentliga sektorn med sociala hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen, boendesegregationsfrågor och bostadsförsörjningsfrågor. Hon arbetar nu vid stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun med att samordna och driva kommunens strategiska bostadsförsörjningsarbete, Bostad för alla.
Peter Eklund
Peter Eklund är samhällsplanerare och var tidigare forskare och universitetslektor på Regional planering på KTH med särskild inriktning på lokal mobilisering och framtidsplanering i små kommuner. Peter har suttit i riksstyrelsen för Hela Sverige ska leva sedan 2015, med särskilt ansvar för bostäder och i styrelsen för Föreningen för Byggemenskap sedan 2019.
Sedan 2010 har Peter arbetat med bostadsbyggande med särskild inriktning på byutveckling på landsbygden. Peter har också lång och gedigen erfarenhet från den offentliga och privata sektorn på olikannivåer i samhället. Internationellt har han haft flera uppdrag för såväl OECD som EU. Sedan 1970-talet har han arbetat med lokal mobilisering, hållbarhets- och framtidsfrågor samt regional utveckling, bland annat som planerings- och utvecklingsdirektör på länsstyrelsen i Södermanlands län och på kommunal nivå som näringslivschef och planeringssekreterare.
Under 90-talet var han anställd på Mälardalens universitet med uppdraget att bygga upp Sveriges främsta entreprenöriella utbildning i Informationsdesign och omvärldsanalys. Han har publicerat drygt 40 böcker inom många områden, bland annat lokal mobilisering, ungdomars värderingar, samhällsplanering och bostadsbyggande, hållbar utveckling, jämställdhet, kluster och innovationssystem mm. På 1990-talet blev han utvald för att vara
Utsågs som ”Pioneers of Persuasion” 1994 I en bred global studie av de som använder Scenarios inom den offentliga sektorn och fick SAR:s planpris, 1995. Bägge för idéskapare och arbetet med den Nordiska idétävlingen Vision 2025.
Axel Köpsell
Axel Köpsell är diplomerad ekonom och ingenjör med lång erfarenhet av projektutveckling och projektstyrning inom byggemenskaper och gemenskapsboenden.
Sedan 1995 driver han egen verksamhet med fokus på kostnadsstyrning, organisationsrådgivning och konceptutveckling, ofta i nära samarbete med kyrkor, bostadsgrupper och idéburna aktörer. Han samarbetar aktivt sedan länge med Stiftung Trias kring socialt och ekologiskt hållbara boendeformer, och är en del av deras konsultnätverk. Somrarna spenderar han sedan 35 år tillsammans med sin familj på sitt sommarställe vid Vättern i Motala.
Geert De Pauw
Geert De Pauw har varit aktiv i mer än 30 år för rätten till bostad och rätten till staden i Bryssel, som aktivist och samhällsarbetare.
År 2008, efter ett studiebesök på Champlain Housing Trust, började han förespråka inrättandet av en Community Land Trust i Bryssel. Han samordnade förstudien, på uppdrag av Bryssels huvudstadsregion, för inrättandet av en CLT. Han var samordnare för Community Land Trust Brussels från 2013 till 2025. Nyligen lämnade han rollen som samordnare för att bli ansvarig för innovation, opinionsbildning och europeiska projekt. Han har varit involverad i skapandet av det europeiska CLT-nätverket och är för närvarande medordförande för International Center for CLTs.
Magnus Almung
Magnus Almung, Arkitekt på Tengbom har under drygt 35 år arbetat med arkitektverksamhet, i alla olika skeden.
Magnus har genom hela sin karriär haft ett fördjupat intresse för material och detaljer i det byggda huset, och har under de senaste åren drivit i en fördjupningsutbildning för yrkesverksamma arkitekter, ”Detaljens betydelse”, i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola. Ett särskilt intresse har funnits för materialet trä som syns i projekt som Åsbovägen, Prästhöjden och Slottsskogens Magasin och flera andra trähusprojekt. Erfarenheterna från byggnadsvård är värdefulla och självklara att använda sig av för hållbarhetsarbete vid moderna byggnader och tankar om materialitet.
Anne Rapinoja
Anne har varit med i bogemenskapsföreningen Kollektivhuset Tunnan från första stund, kring planering, genomförande, inflyttning och bor där fortfarande efter 38 år. Hon tycker att det är en suverän boendeform och har vid tre tillfällen varit ordförande för föreningen huset. Anne vill sprida kollektivhustanken, och de fördelar detta innebär för att skapa gemenskap mellan boende i huset.
Mats Fjeldstad
Mats arbetar som föreningsutvecklare i Tranemo kommun och bor i en av kommunens mindre byar, Uddebo, sedan tre år tillbaka.
Mats inspireras och fascineras av allt som kan hända när människor kommer samman och väljer att hjälpas åt och samarbeta. Om hur lätt det kan vara när man är många men hur svårt det kan kännas att veta var man ska börja. Vem som ska börja – och hur. I Uddebo finns långt ifrån allt men det som verkligen finns är en stark ”tillsammansanda” parat med en uppfriskande spretighet. Detta gjorde att det för Mats och hans familj kändes som ett logiskt nästa steg att flytta dit efter 15 år i Göteborg och kulturbubblan i Majorna. För en som också brinner för omställning och inte tror att alla svar finns i staden ger detta också hopp om framväxten av en ny berättelse, som han tror att många med honom drömmer om – den om framtidens by och landsbygd.
Varför vill så många flytta till just Uddebo och vilken framtid finns för våra byar? Mats ska med den lilla byn Uddebo i Tranemo kommun som exempel prata om spretighet som en styrka och vad som gör en by idag attraktiv och inkluderande för många att leva på och forma tillsammans.
Gustav Magnusson
Gustav Magnusson är Internationell urbanist, talare och skribent som arbetar med klimatstrategi och framtidsscenarier på Malmös stadsplaneringsavdelning.
Han är expert på EU-Urbact. Sitter i nationella och lokala styrelser som arbetar med arkitekturetik, EU-finansiering, lokal stadsutveckling samt internationell arkitekturkompetens. Utbildare och gästprofessor vid Trocadero Forum Institute i Toulon, Frankrike, och grundare av den europeiska stadsplaneringsstudion For Elize. Tilldelades det prestigefyllda priset Europe 40 Under 40 år 2024, som utmärker ”Europas mest lovande unga arkitekter och designers”.
Kjell-Ove Sethson
Kjell-Ove är Vd på det allmännyttiga bostadsbolaget i norra delen av Borås Stad. Vi har byggt Trygghetsbostäder (i ett trähus) som är ett socialt boende för 70+.
Han menar att konferensen är så viktig för att utnyttja kraften i samverkan. Många hjärnor tänker bättre än en – engagemanget kring socialt byggande har en enorm potential.
Solveig Egeland
Solveig Egeland är utbildad rumslig planerare från Norges universitet för biovetenskap. Under hela sin yrkeskarriär har hon varit mycket engagerad i hur miljö, natur, kultur och människor integreras i planeringen.
För att främja sina värderingar har hon använt konst som ett handlingsmedel och har byggt 16 olika installationer längs Norges, Sveriges (Syd-Koster) och Svalbards kust. De första konstverken handlade om vår relation till ekonomisk rikedom. Om hur vi rör oss längre och längre bort från naturen ju rikare vi blir på pengar.
Frågan hon ställde var: – Hur stor stuga behöver man för att njuta av en kaffe i trappan? På Syd-Koster skapade hon på uppdrag av Kosters skulpturpark en installation av två stugor mellan två träd i skogen, byggda av material från platsen. Projektet hette Jorden vi ärvde och handlade om vårt förvaltaransvar för naturen, för vår jord. Senare arbetade hon med plastföroreningar i havet och byggde installationer tillsammans med barn och unga.
År 2016 påbörjades arbetet med Hoppets katedral, en 120 m2 stor interreligiös flytande katedral, byggd på volontärarbete, av plast som plockats upp från havet – som granuleras och gjuts om till vackra takpannor i 40 olika färger. Projektets vision är att ondska kan förvandlas till godhet, att vi människor har en unik förmåga till förvandling – när vi arbetar tillsammans.
Ludvig Haav
Ludvig Haav är utbildad arkitekt, men har mest jobbat med hållbarhetsfrågor samt nu som byggprojektledare. På fritiden engagerar han sig i sitt kvarter med odling, mat och energifrågor. Han är en av initiativtagarna till Kollektuvhuset Röda Oasen.
Ludvig vill bidra till att nästa byggemenskap skall få en lite enklare väg att gå, och helst slippa göra något av alla misstag som de gjorde. Ludvig kommer dela sina erfarenheter i seminariet ”Kommunernas verktyg och metoder för utveckling av idéburet byggande”.
Lisa Bomble
Lisa Bomle är arkitekt disputerad på Chalmers med fokus på deltagande i planering. Hon är lektor vid Högskolan Väst där hon även undervisar i allt från samhällsplanering från lantmäteriprocesser till genomförande av byggprojekt samt hållbarhet och arbetsintegrerat lärande.
Lisa intresserar sig för hur planering deltar i platsen. Hon har följt och samarbetat med flera lokalsamhällen som försöker samverka med kommunen kring sin utveckling på olika sätt. Som både egen företagare, kommunanställd och forskare har hon sett sig som en katalysator för deltagande och hållbarhet mellan kommun och lokalsamhälle.
Klara Holtz Eklånge
Klara är arkitekt med inriktning mot samhällsplanering och hållbarhet som arbetar som planarkitekt och översiktsplanerare på Orust kommun.
Klara vill dela erfarenheter med andra som verkar för en mångfald inom bostadsbyggandet, särskilt kommuner emellan. För att hitta vägar för att överbrygga de strukturella hinder som den idéburna sektorn möter. Och för att förverkliga de synergier som kan uppstå mellan civilsamhällets initiativ kommunens målsättningar och uppdrag inom exempelvis bostadsförsörjning. Klara kommer att delta i seminariet ”Kommunernas verktyg och metoder för utveckling av idéburet byggande”.
Birgitta Ekroth
Birgitta Ekroth kom till Sverige 1965 från Hangö, Finland. Hon har jobbat i försäkringsbranschen i 30 år. Egenföretagare, jobbat som säljare inom service näringen i hela mitt liv. Hon är ordförande för Fröseke utvecklingsgrupp ekonomisk förening.
Birgitta vill visa på att landsbygden kan mycket mer och att det finns fantastiska möjligheter. Med en anda i byn att man är beredd att hjälpa till då kommer man väldigt långt och det de vi visa samt ortens belägenhet.
Per Hallström
Per är aktivistisk arkitekt och projektledare som jobbar med socialt drivna processer. Startar upp Egnahemsfabriken Malmö för mer tillsammansbyggande i en urban kontext.
Per tror att en levande stad behöver människor som går samman och tar saker i egna händer. Då skapas självförtroende, agens, gemenskap och inte minst roligare arkitektur. Per kommer att delta i seminariet ”Arkitektens roll i det idéburna byggandet”.
Petra Henriksson
Petra sitter i styrelsen för Föreningen för byggemenskaper och är intresserad av resiliens och resursfrågor inom arkitektur och samhällsplanering, landsbygd, mat och material. Hon är tidigare projektledare för Leader-projektet Bredbandsbullerbyar i Sollefteå kommun som syftade till opinionsbildning och inflytt till kommunens landsbygd.
Kristoffer Lüthi
Kristoffer har varit styrelseordförande i Ekobanken sedan 2019 och har under denna tillsammans med bankens medarbetar lotsat ett antal projekt från första mötet till färdigt hus. Jag har arbetat inom banken sedan 2001 med fokus på finansiering av verksamheter inom den idéburna sektorn.
Kristoffer bidrar med erfarenheter och insikter som gör att fler sociala byggprojekt kan uppstå, växa och utvecklas. För att vi ska kunna få till en mångfald av arkitektoniska uttryck, olika upplåtelseformer och en mångfald krävs det att även finansieringen följer med. Oftast blir det många slags kapital genom insatser, gåvor och lån som krävs för att vi ska kunna få till flera idéburna och spännande projekt. Han kommer att medverka i seminarierna ”Community Land Trust & andra markgemenskaper” samt ”Konkret stegvis finansieringsplan genom blandfinansiering”.
Karin Kjellson
Karin Kjellson är arkitekt och medgrundare av Theory Into Practice (TIP) och Arkitekturinstitutet. Karin har en stark tro på att idéburet bostadsbyggande kan ge både bättre arkitektur och starkare grannskap. Hon är en av initiativtagarna till den byggande bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, som tillsammans med TIP blev utsedd till “Årets Nytänkare” i Hemnet Guldhemmet 2022. Just nu är Karin och kollegor aktuella med innovationsprojektet “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som belyser behovet av nytänkande inom svenskt bostadsförsörjning och utforskar arkitektur för en gemensam framtid.
Karin medverkar i seminariet ”DelA – lev det stora livet”. En kreativ session för er som är nyfikna på att bo riktigt stort och tillsammans med andra. Testa att flytta in i en pampig kulturhistorisk byggnad eller varför inte ett hundraårigt cellfängelse! I det här labbet utmanar vi bonormer och tristessen i svenskt bostadsbyggande och utforskar hur gemensamma rum kan bygga relationer och livsglöd. Dessutom kommer vi ner i bokostnader ni inte trodde var möjliga. Snacka om att kunna leva det stora livet!
Seminariet arrangeras av Arkitekturinstitutet och innovationsprojektet “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som är del av Formas program Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla.
August Orrling
August Orrling är arkitekt på Fredblad arkitekter i Halmstad. Han är uppvuxen i 1980- och 90-talets Borås, i närheten av Hestra Parkstad, och såg som barn hur området växte fram. Förutom arbetet på arkitektbyrån är August sedan 2015 verksam på Chalmers, inom CBA – Centrum för boendets arkitektur, företrädesvis genom undervisning inom bostadsarkitektur och materiallära. Han har också varit drivande vid genomförandet av CBA Bostadsdagar i Halmstad 2022 och Borås 2024.
Hans föredrag ”En norsk, en dansk, en finsk, några svenskar, och så Bellman” är en personlig betraktelse om att tänka om, med omtanke. Med utgångspunkt i Hestra Parkstad tecknar han det kooperativa byggandets historia och berättar om platsens själ som utgångspunkt vid planering och byggande.
Alise Plavina
Alise är utbildad arkitekt från Riga och Trondheim, och arbetar som arkitekt och hållbarhetsrådgivare på PIR 2 i Trondheim. Hon bor på Svartlamon – Norges första stadsekologiska experimentområde – i ett hus av återvunnet material som hon byggt tillsammans med tre andra familjer.
Hon är särskilt intresserad av icke-kommersiell bostadsutveckling, och hur den kan bidra till nya samhällen och sätt att leva. Alice kommer att berätta om detta i sitt tal “Selbukassa – prisvärt självbyggande med återvunnet material”.
Veronica Hejdelind
Veronica skriver och driver opinion om bland annat aktiv mobilitet, bostadsfrågan, barns rätt till staden och hållbart byggande. Hon har nyligen bidragit med texter till Boverkets förstudie Omvandling av lokaler till bostäder. Under våren har hon arbetat med en rapport om simhallsfrågan för den politiskt obundna tankesmedjan Arena idé. Veronica har arbetat som utredare på Regeringskansliet i Kommittén för främjande av fysisk aktivitet (SOU 2023:29), varit redaktör för Uppsalas ansökan till europeisk kulturhuvudstad och anlitats som granskare i Formas utlysningen Forskningsdrivna lösningar för en hållbar omställning.
Tillsammans med journalisten Dan Hallemar driver hon företaget HallemarHejdelind. De jobbar med städer, det byggda, kulturen och berättelserna, politiken och samhället som springer ur det. De har bland annat publicerat rapporten Det sista huset – från rivningsnorm till ombyggnad och återbruk, som finansierats av ARQ, förstudien Ingemansland- det svenska flyktingmottagandets arkitektur för ArkDes och Dela rum. Gemensamhetslokalen och samhället. 2022 arbetade de i det Vinnova-finansierade projektet Visioner i Norr Luleå/Boden där man bland annat lyfte behovet av en medborgardriven bostadsutveckling och potentialen i det redan byggda. Veronica har en bakgrund som konstvetare. Du hör henne ibland i radioprogrammet Stil i P1.
Nils Björling
Nils Björling är docent och universitetslektor i stadsbyggnad vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Nils leder forskningsområdet Lokala-regionala omvandlingar och fokuserar på att utveckla teori och metod som kan ge stöd för kunskapsöverföring och ansvarsfördelning mellan planeringsaktörer. Målet med forskningen är att stärka kapaciteten att förändra den byggda miljön utifrån ett geografiskt helhetsperspektiv.
Hans föredrag ”Behov och kapacitet för det gemensamma” beskriver det pågående arbetet med forskningsprojektet God boendemiljö för alla och fokuserar på hur den byggda miljön kan utformas för att stärka möjligheterna till gemensamma rum och gemensamma praktiker som förändrar den lokala boendemiljön.
Charlotte Brännström
Charlotte är planarkitekt på Orust kommun.
Charlotte medverkar genom att hålla i seminariet ”Kommunernas verktyg och metoder för utveckling av idéburet byggande och ett seminarium för ett nätverk för kommuner som vill arbeta med Idéburet byggande”. Orust kommun har under många år utvecklat arbetet med idéburet byggande. Idag är idéburet byggande en del av kommunens bostadsförsörjningsprogram och integrerat i översiktsplanen. Charlotte berättar om hur Orust kommun arbetar med markanvisningar till byggemenskaper och hur det fungerar i praktiken i ett egnahemsområde i Ellös.
Jonas Lagander
Jonas Lagander, Diplomerad rådgivare och projektledare, Coompanion Östergötland
Jonas har arbetat professionellt med social ekonomi i drygt 10 år, med de senaste 8 åren på Coompanion. Han har jobbat mycket med lokal utveckling och lokal ekonomi där byggemenskaper och bogemenskaper tagit upp en återkommande del av arbetstiden. Han har varit med och tagit fram olika informationsskrifter om bygg- och bogemenskaper, inklusive en studiecirkelhandledning, en finansieringsguide och en introducerande broschyr. Har även jobbat till och från med olika uppdrag för Mikrofonden som finansierar socialt företagande, inklusive socialt byggande och boende. Jonas roll under konferensen utgår från innovationsprojektet Idéburen och gemensam bostadsförsörjning som ägs av Göteborgs Universitet. Projektet som medfinansieras av FORMAS främjar bättre förutsättningar för socialt byggande i Sverige genom att arbeta med fyra nyckelområden: finansiering, associationsformer, upplåtelseformer och inkluderande processer. Här har Jonas ansvarat för researcharbetet inom områdena finansiering och markfrågor.
Kerstin Kärnekull
Kerstin Kärnekull är arkitekt och redaktör för Kollektivhus Nus hemsida och tidning Bo tillsammans. Hon har arbetat med boendefrågor i hela sitt yrkesverksamma liv och tidigare varit verksam som utredare, forskare och utbildare, bland annat som utvecklingschef på Allmännyttan/SABO och vd för utbildningsföretaget BFAB.
Sedan 1976 är Kerstin en del av forskargruppen Bo i Gemenskap, som arbetar för fler kollektivhus och bogemenskaper i Sverige. Hon bor själv i kollektivhuset Färdknäppen sedan 30 år tillbaka. Under senare år har hon föreläst om seniorboende och kollektivhus, i Sverige och internationellt samt skrivit ett antal rapporter om utvecklingen av bygg- och bogemenskaper i olika länder och om forskningsläget i Europa.
2021 publicerade Arena rapporten ”Kollektivhus och tanter” av Kerstin Kärnekull och Birgit Assarson och nu pågår arbete med projektet ”Brukardriven boendeutveckling i Danmmark, Nederländerna och Österrike” delvis finansierat av ARQ. Syftet är att lära av alternativ drivna av startargrupper och lokala föreningar, inriktat på gemenskap och lokalt samarbete och med en hög grad av brukarinflytande. Det kan kallas Community-led housing/CLH eller Collaborative housing. Ett bra svenskt begrepp saknas än så länge.
Tinna Harling
Tinna Harling är arkitekt, samt projektledare och ordförande för Egnahemsfabriken på Tjörn. Med ett stort engagemang i samhällsutvecklingens olika delar är Tinna även styrelseledamot i föreningen för Cultural Planning och föreningen för Byggemenskaper.
Genom Egnahemsfabriken har Tinna Harling brutit ny mark för ett organiserat kollektivt självbyggeri, tillsammansbyggande, och landsbygdsutveckling genom samskapande. Tinna är samordnare för Idéburet och socialt byggande.
Hushålla med överskott
Projektet ”Hushålla med överskott” medverkar i seminariet – Hushålla med överskott – bygga och prova förändring genom ett litet hus på hjul”. Hur föreställer du dig att bygga ett litet hus på hjul, bo i ett och forska om hushållande? Här får du chans att ställa frågor till projektet som drivs av Linnéuniversitetet, Högskolan i Borås, Växjö konsthall och finansieras av Formas (Utlysningen Gestaltad livsmiljö är ett samarbete mellan Formas, Statens konstråd, Boverket, ArkDes och Riksantikvarieämbetet).
Egnahemsfabriken
Kooperativet Egnahemsfabriken vill återuppväcka det historiska Egnahemsbyggandet, Sedan starten 2018 har föreningen etablerat en bred social mötesplats kring tillsammansbyggande och organiserat självbyggeri samt genomfört ett 20-tal husprojekt tillsammans med grupperna ungdomar, äldre och nyanlända.
Målet för Egnahemsfabrikens verksamhet är både att bygga lokalsamhället starkare och att ge fler vägar till egna hem åt fler.
