Talare och gäster
Möt människorna, rörelserna och initativen för 2025 års konferens.
Kajsa Crona är praktiserande arkitekt, regionchef Tengbom och adj professor på Chalmers. Hon kommer att moderera passen i stora salen på årets konferens.
Kajsa menar att konferensen Idéburet och socialt byggande är en mötesplats för den rörelse i Sverige idag som på olika sätt bygger och bor i egen regi. Vi lever i en orolig tid, och människors ekonomiska förutsättningar blir mer och mer olika. När fler människor ges makten över sitt boende bygger vi även social hållbarhet. Den sociala hållbarheten är viktig för vår hälsa och välmående, men också för att klara de konsekvenser som klimatförändringarna kommer innebära. Vi har en över 100-årig tradition i Sverige att bygga och bo tillsammans. Låt oss utveckla traditionen så att fler får bo.
Claudia Thiesen, *1973, studerade arkitektur vid Bauhaus-universitetet i Weimar (D). Hon flyttade till Zürich (CH) år 2001 där hon startade eget företag som arkitekt och projektutvecklare år 2008. År 2019 grundade hon Thiesen & Wolf Company tillsammans med Sabine Wolf.
Hon arbetar huvudsakligen inom den ideella bostadssektorn med styrning och konsultverksamhet. Hon var styrelseledamot i flera innovativa kooperativ som Kraftwerk1, mehr als wohnen eller Hauptstadt Genossenschaft. Hennes arbete fokuserar på samhällslett boende, nya former av framtidsinriktat boende och blandbyggnader. Projekt utvecklas ofta i deltagandeprocesser.
Claudia Thiesen bor i ett kooperativt flergenerationshus i en klusterlägenhet tillsammans med sex vuxna och två barn.
I hennes tal ”Inspiration från Zürich – utforskande av den kooperativa bostadsmodellen” berättar hon om samhällsledda bostäder och nya former av framtidsinriktade bostäder, ofta utvecklade i deltagande processer
Sander är en stadsgeograf med passion för fastighetsutveckling. De senaste tre åren har han arbetat för Amsterdam stad med självbyggandeprogrammet. Dessförinnan arbetade han som policyrådgivare, forskare och konsult inom området bostadsutveckling och investeringar. Han tycker konsekvent om att arbeta i dedikerade multidisciplinära team.
Hans tal “Kollektivt självbyggande i Amsterdam” ger en kort historik översikt över det kommunala självbyggnadsprogrammet i Amsterdam, med fokus på bostadskooperativ. Vi kommer att utforska varför och hur det började, hur programmet är organiserat, dess huvudsakliga mål och tips och tricks. Föreläsningen kommer också att fördjupa sig i ett bostadskooperativs affärscase, hur de finansieras, lärdomarna och hur detta är ett exempel för framtida bostadskooperativ i Nederländerna.
Varför kooperativa bostäder är bra för Amsterdam? Kooperativa bostäder främjar starka, engagerade samhällen genom att ge invånarna möjlighet att välja hur och med vem de vill bo. Denna modell främjar överkomlighet och långsiktig stabilitet på bostadsmarknaden. Dessutom uppmuntrar det hållbara utvecklingsmetoder och en känsla av delat ansvar för stadsmiljön och varandra.
Camilla Nielsen-Englyst arbetar för Bofællesskab.dk som projektledare i ett projekt om att skapa gemensamma boendegemenskaper, koordinerat av Köpenhamns universitet. Hon är även projektledare på Riksförbundet för ekologiska föreningar.
Camillas fokus är på hur man skapar levande gemenskaper uppifrån, under och från sidan.
Karin Kjellson är arkitekt och medgrundare av Theory Into Practice (TIP) och Arkitekturinstitutet. Karin har en stark tro på att idéburet bostadsbyggande kan ge både bättre arkitektur och starkare grannskap. Hon är en av initiativtagarna till den byggande bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, som tillsammans med TIP blev utsedd till “Årets Nytänkare” i Hemnet Guldhemmet 2022. Just nu är Karin och kollegor aktuella med innovationsprojektet “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som belyser behovet av nytänkande inom svenskt bostadsförsörjning och utforskar arkitektur för en gemensam framtid.
Karin medverkar i seminariet ”DelA – lev det stora livet”. En kreativ session för er som är nyfikna på att bo riktigt stort och tillsammans med andra. Testa att flytta in i en pampig kulturhistorisk byggnad eller varför inte ett hundraårigt cellfängelse! I det här labbet utmanar vi bonormer och tristessen i svenskt bostadsbyggande och utforskar hur gemensamma rum kan bygga relationer och livsglöd. Dessutom kommer vi ner i bokostnader ni inte trodde var möjliga. Snacka om att kunna leva det stora livet!
Seminariet arrangeras av Arkitekturinstitutet och innovationsprojektet “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som är del av Formas program Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla.
August Orrling är arkitekt på Fredblad arkitekter i Halmstad. Han är uppvuxen i 1980- och 90-talets Borås, i närheten av Hestra Parkstad, och såg som barn hur området växte fram. Förutom arbetet på arkitektbyrån är August sedan 2015 verksam på Chalmers, inom CBA – Centrum för boendets arkitektur, företrädesvis genom undervisning inom bostadsarkitektur och materiallära. Han har också varit drivande vid genomförandet av CBA Bostadsdagar i Halmstad 2022 och Borås 2024.
Hans föredrag ”En norsk, en dansk, en finsk, några svenskar, och så Bellman” är en personlig betraktelse om att tänka om, med omtanke. Med utgångspunkt i Hestra Parkstad tecknar han det kooperativa byggandets historia och berättar om platsens själ som utgångspunkt vid planering och byggande.
Alise är utbildad arkitekt från Riga och Trondheim, och arbetar som arkitekt och hållbarhetsrådgivare på PIR 2 i Trondheim. Hon bor på Svartlamon – Norges första stadsekologiska experimentområde – i ett hus av återvunnet material som hon byggt tillsammans med tre andra familjer.
Hon är särskilt intresserad av icke-kommersiell bostadsutveckling, och hur den kan bidra till nya samhällen och sätt att leva. Alice kommer att berätta om detta i sitt tal “Selbukassa – prisvärt självbyggande med återvunnet material”.
Nils Björling är docent och universitetslektor i stadsbyggnad vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Nils leder forskningsområdet Lokala-regionala omvandlingar och fokuserar på att utveckla teori och metod som kan ge stöd för kunskapsöverföring och ansvarsfördelning mellan planeringsaktörer. Målet med forskningen är att stärka kapaciteten att förändra den byggda miljön utifrån ett geografiskt helhetsperspektiv.
Hans föredrag ”Behov och kapacitet för det gemensamma” beskriver det pågående arbetet med forskningsprojektet God boendemiljö för alla och fokuserar på hur den byggda miljön kan utformas för att stärka möjligheterna till gemensamma rum och gemensamma praktiker som förändrar den lokala boendemiljön.
Charlotte är planarkitekt på Orust kommun.
Charlotte medverkar genom att hålla i seminariet ”Kommunernas verktyg och metoder för utveckling av idéburet byggande och ett seminarium för ett nätverk för kommuner som vill arbeta med Idéburet byggande”. Orust kommun har under många år utvecklat arbetet med idéburet byggande. Idag är idéburet byggande en del av kommunens bostadsförsörjningsprogram och integrerat i översiktsplanen. Charlotte berättar om hur Orust kommun arbetar med markanvisningar till byggemenskaper och hur det fungerar i praktiken i ett egnahemsområde i Ellös.
Jonas Lagander, Diplomerad rådgivare och projektledare, Coompanion Östergötland
Jonas har arbetat professionellt med social ekonomi i drygt 10 år, med de senaste 8 åren på Coompanion. Han har jobbat mycket med lokal utveckling och lokal ekonomi där byggemenskaper och bogemenskaper tagit upp en återkommande del av arbetstiden. Han har varit med och tagit fram olika informationsskrifter om bygg- och bogemenskaper, inklusive en studiecirkelhandledning, en finansieringsguide och en introducerande broschyr. Har även jobbat till och från med olika uppdrag för Mikrofonden som finansierar socialt företagande, inklusive socialt byggande och boende. Jonas roll under konferensen utgår från innovationsprojektet Idéburen och gemensam bostadsförsörjning som ägs av Göteborgs Universitet. Projektet som medfinansieras av FORMAS främjar bättre förutsättningar för socialt byggande i Sverige genom att arbeta med fyra nyckelområden: finansiering, associationsformer, upplåtelseformer och inkluderande processer. Här har Jonas ansvarat för researcharbetet inom områdena finansiering och markfrågor.
Kerstin Kärnekull är arkitekt och redaktör för Kollektivhus Nus hemsida och tidning Bo tillsammans. Hon har arbetat med boendefrågor i hela sitt yrkesverksamma liv och tidigare varit verksam som utredare, forskare och utbildare, bland annat som utvecklingschef på Allmännyttan/SABO och vd för utbildningsföretaget BFAB.
Sedan 1976 är Kerstin en del av forskargruppen Bo i Gemenskap, som arbetar för fler kollektivhus och bogemenskaper i Sverige. Hon bor själv i kollektivhuset Färdknäppen sedan 30 år tillbaka. Under senare år har hon föreläst om seniorboende och kollektivhus, i Sverige och internationellt samt skrivit ett antal rapporter om utvecklingen av bygg- och bogemenskaper i olika länder och om forskningsläget i Europa.
2021 publicerade Arena rapporten ”Kollektivhus och tanter” av Kerstin Kärnekull och Birgit Assarson och nu pågår arbete med projektet ”Brukardriven boendeutveckling i Danmmark, Nederländerna och Österrike” delvis finansierat av ARQ. Syftet är att lära av alternativ drivna av startargrupper och lokala föreningar, inriktat på gemenskap och lokalt samarbete och med en hög grad av brukarinflytande. Det kan kallas Community-led housing/CLH eller Collaborative housing. Ett bra svenskt begrepp saknas än så länge.
Tinna Harling är arkitekt, samt projektledare och ordförande för Egnahemsfabriken på Tjörn. Med ett stort engagemang i samhällsutvecklingens olika delar är Tinna även styrelseledamot i föreningen för Cultural Planning och föreningen för Byggemenskaper.
Genom Egnahemsfabriken har Tinna Harling brutit ny mark för ett organiserat kollektivt självbyggeri, tillsammansbyggande, och landsbygdsutveckling genom samskapande. Tinna är samordnare för Idéburet och socialt byggande.
Kooperativet Egnahemsfabriken vill återuppväcka det historiska Egnahemsbyggandet, Sedan starten 2018 har föreningen etablerat en bred social mötesplats kring tillsammansbyggande och organiserat självbyggeri samt genomfört ett 20-tal husprojekt tillsammans med grupperna ungdomar, äldre och nyanlända.
Målet för Egnahemsfabrikens verksamhet är både att bygga lokalsamhället starkare och att ge fler vägar till egna hem åt fler.