Årets program
Idéburet och socialt byggande konferensen 2025 2-3 oktober på Textile Fashion Center i Borås
Den 2-3 oktober 2025 genomförs den fjärde upplagan av den öppna nationella konferensen konferensen Idéburet och socialt byggande.
Även denna gång bjuds det på ett stort antal programpunkter, med talare, paneldeltagare och andra inbjudna gäster från Sverige och världen.
Programmet är indelat i fyra huvudblock med föreläsningar och diskussionspaneler, samt ett stort antal temaseminarier med valbara inriktningar och studiebesök till projekt i närheten. Passen i stora salen leds av vår skickliga moderator Kajsa Crona och de tematiska fördjupningsseminarierna hålls ihop av seminarievärdar med djupt engagemang i frågorna.
I årets upplaga har vi utökat utrymmet för diskussioner och möten. Varje temaseminarium innehåller en öppen paneldiskussion eller workshopdel. I lokalerna finns många naturliga och inbjudande utrymmen för mingel och samtal mellan deltagare.
Hur bygger vi starkare samhällen tillsammans – den tredje vägens potential?
Årets övergripande tema tar ett helhetsgrepp kring utvecklingen av det idéburna och sociala byggandet idag – men lyfter också blicken framåt för hur vi vill att den ska formas för att fler ska ta klivet från att vara konsumenter av färdiga produkter till att vara medskapare, deltagare och ägare av sina hem och därmed också aktivt omforma samhället. När det storskaliga marknadsdrivna bostadsbyggandet i princip står stilla på grund av inflation, ökade byggkostnader och en osäker omvärld visar den idéburna sektorn att inkluderande projektformer som bygger på initiativ från civilsamhället, samverkan mellan lokala krafter och aktivt deltagande från medborgare – en tredje väg – är möjlig.
Årets konferens fokuserar på hur:et och lyfter konkreta exempel på hur den idéburna sektorn, mot alla odds bidrar till att skapa, inte bara bostäder utan även lokala gemenskaper, ökad trygghet, hälsa och välmående – ett starkare samhälle i en tid av oro.
Invigning av 2025 års konferens om idéburet och socialt byggande |
![]() Vår moderator Kajsa Crona, Regionchef på Tengboms, Arkitekt/adjungerad professor Chalmers, hälsar välkomna
|
Välkommen till Borås!
Kommunpolitiker och Jonas Ward, samhällsbyggnadschef i Borås hälsar välkomna. |
Block 1 – Det kooperativa byggandets historia – hur vi byggde tillsammans förr
Tre presentationer med olika perspektiv på vad vi lära av historienFör etthundra år sedan hade Sverige den sämsta bostadsstandarden i Europa. En femtedel av befolkningen,1,3 miljoner svenskar, emigrerade. Då klev den idéburna sektorn fram. Människor i städerna organiserade sig och byggde kooperativa hyresrätter, egnahemsrörelsen utvecklades och så småningom även olika kollektiva boendeformer. Tre presentationer ger olika perspektiv på vad vi lära av historien. Bör vi blicka bakåt för att kunna gå framåt? Konferensens inledande block belyser konkreta exempel på hur den idéburna sektorn organiserade sig och vad de åstadkom för hundra år sedan. |
A . En norsk, en dansk, en finsk, några svenskar, och så Bellman
August Orring, arkitekt på Fredblad arkitekter i Halmstad och verksamhet på Centrum för boendets arkitektur på Chamlers.August ger en personlig betraktelse om att tänka om, med omtanke. Med utgångspunkt i Hestra Parkstad tecknar han det kooperativa byggandets historia och berättar om platsens själ som utgångspunkt vid planering och byggande. |
B. Behov och kapacitet för det gemensamma
Nils Björling, docent och universitetslektor i stadsbyggnad vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.
|
C. Det har gått förr – vad kan vi lära oss av vår bostadssociala historia?
Veronica Hejdelind, skribent och grundare av kontoret HallemarHejdelind![]() Foto: Ylva Sundgren Runt förra sekelskiftet präglades den svenska bostadssituationen av bostadsbrist, ockerhyror, trångboddhet, otrygghet och ohälsa. Som en reaktion på omständigheterna bildades kooperativa hyresföreningar ur vilka SKB och HSB så småningom växte fram. Sverige gick sedan från en av Europas sämsta till den högsta. Vad kan vi lära oss av vår bostadssociala historia? Veronica Hejdelind, skribent och grundare av kontoret HallemarHejdelind lyfter fram konkreta, inspirerande från det idéburna bostadsbyggandets historia. |
Gemensam reflektion och summering |
Projektrevy
Fem snabba exempel på idéburet bostadsbyggande från Sverige och Norden. |
Tre djupdyk Vi gör tre djupdyk i tre nordiska exempel på framgångsrikt idéburet och socialt byggande: ett självbyggeriprojekt från Norge, ett arkitektkontor som sedan 70-talet varit med och drivit utvecklingen av idéburet och socialt byggande i Danmark och Landsforeningen for Økosamfund som berättar om utvecklingen av idéburet byggande och bogemenskaper i Danmark.Medverkande:
|
Frågor och gemensam reflektion |
Programpunkterna för de parallella seminarierna är under utveckling och fylls på eftersom. En komplett lista på samtliga seminarier presenteras för anmälan i slutet av augusti. Då redan anmälda deltagare får förtur till seminarierna.
Se temaområdena nedan. Exempel på seminarier är:
Kommunernas verktyg och metoder för utveckling av idéburet byggande, Arkitektens roll i det idéburna byggandet.
A: Vilka är kommunernas möjligheter att stödja utvecklingen av idéburet byggande?
Hur kan det offentliga bygga lokalsamhället tillsammans med civilsamhället?
Kommuner som ser möjligheterna i samarbetet med idéburna aktörer delar med sig av lärdomar från olika projekt. I en tid av inbromsat bostadsbyggande erbjuder det idéburna ett småskaligt byggande som utvecklats ur lokala behov. Kommuner och idéburna aktörer delar med sig av erfarenheter och kunskap.
B: Hur kan den idéburna sektorn vara ett alternativ i ombyggnation av befintliga byggnader och utveckling av landsbygdens boendemiljöer?
Initiativtagare, arkitekter och boende delar med sig av erfarenheter och lärdomar från idéburen ombyggnad i Europa och Sverige.
Vi får höra om potentialen som finns i att transformera kontorsfastigheter till bostäder. Från Sveriges landsbygder och mindre orter får vi lyssna till inspirerande projekt och metoder för hur idéburet gemensamt görande och byggande kan vara en motor i lokal utveckling. Det ges även möjlighet att samtala om vad som behövs, lokalt och i form av exempelvis ekonomiska styrmedel, för att få rörelsen att växa på fler platser.
C: Att bo tillsammans – hur kan boendet skapa gemenskap, kapacitetsbyggande och lärande för hela lokalsamhället?
Att verka tillsammans och samarbeta lokalt bidrar till hälsa och välmående. Gemenskap och delning skapar värde och stärker förmågan att hantera framtida samhällskriser.
Boende, aktivister, arkitekter och bostadsföretag från Sverige och andra länder bidrar med en rad erfarenhet på temat. Vi får exempel på hur en bra start bidrar till fortsatt god utveckling. Gemensamt skapande på platsen och anpassat för platsen är en röd tråd genom temat.
D: Vilken roll har den idéburna sektorn i framväxten av trädgårdsstäder och en ny egnahemsrörelse?
Vad tillför trädgårdsstäder och egenhemsbyggeri i form av goda livsmiljöer och gemenskaper? Hur kan bygg- och bogemenskaper driva fram en gemensam, småskalig stadsutveckling? Vad betyder organiserat självbyggeri för att skapa möjligheter för nya aktörer och bostäder för en bred allmänhet?
Seminarierna fokuserar på hur vi tillsammans kan skapa en framtidstro för bostadsbyggande med fokus på livskvalitet, tillhörighet och hopp. Både samtida och historiska exempel lyfts fram.
E: Hur genomför man bygg- och bogemenskapsprojekt?
Vi tydliggör olika finansieringsalternativ och samverkan i en blandad plan och diskuterar hur vi kan organisera finansieringssystem för att gynna långsiktigt samhällsbyggande.
Olika ägarformer, exempelvis markstiftelser lyfts. Hur tomträtten, som kritiseras i storstäder, kan få en ny renässans på landsbygder diskuteras. I seminarierna kommer vi att berätta och visa konkreta exempel på hur vi formar möjligheterna att bygga på landsbygder.
Möjlighet att delta i en av följande aktiviteter:
|
Prisutdelning av Tillsammansbyggnadspriset och bar på Pumphuset |
Middag och musik på Pumphuset
Om Pumphuset: Pumphuset ligger i Borås gamla industriområde på Simonsland. Här låg en gång spinnerierna, garverierna eller färgerierna som präglar stadens historia och identitet. Idag har maskinerna har tystnat och Viskans vatten rinner åter klart. Läs mer om Pumphuset här! OBS: Middagen bokas separat |
Programpunkterna för de parallella seminarierna är under utveckling och fylls på eftersom. En komplett lista på samtliga seminarier presenteras för anmälan i slutet av augusti. Då redan anmälda deltagare får förtur till seminarierna.
Se temaområdena nedan. Exempel på seminarier på fredagen är:
“Hur ser framtidens Egnahemsområden och trädgårdsstäder ut”
“Det redan byggda – en outnyttjad potential”.
A: Vilka är kommunernas möjligheter att stödja utvecklingen av idéburet byggande?
Hur kan det offentliga bygga lokalsamhället tillsammans med civilsamhället?
Kommuner som ser möjligheterna i samarbetet med idéburna aktörer delar med sig av lärdomar från olika projekt. I en tid av inbromsat bostadsbyggande erbjuder det idéburna ett småskaligt byggande som utvecklats ur lokala behov. Kommuner och idéburna aktörer delar med sig av erfarenheter och kunskap.
B: Hur kan den idéburna sektorn vara ett alternativ i ombyggnation av befintliga byggnader och utveckling av landsbygdens boendemiljöer?
Initiativtagare, arkitekter och boende delar med sig av erfarenheter och lärdomar från idéburen ombyggnad i Europa och Sverige.
Vi får höra om potentialen som finns i att transformera kontorsfastigheter till bostäder. Från Sveriges landsbygder och mindre orter får vi lyssna till inspirerande projekt och metoder för hur idéburet gemensamt görande och byggande kan vara en motor i lokal utveckling. Det ges även möjlighet att samtala om vad som behövs, lokalt och i form av exempelvis ekonomiska styrmedel, för att få rörelsen att växa på fler platser.
C: Att bo tillsammans – hur kan boendet skapa gemenskap, kapacitetsbyggande och lärande för hela lokalsamhället?
Att verka tillsammans och samarbeta lokalt bidrar till hälsa och välmående. Gemenskap och delning skapar värde och stärker förmågan att hantera framtida samhällskriser.
Boende, aktivister, arkitekter och bostadsföretag från Sverige och andra länder bidrar med en rad erfarenhet på temat. Vi får exempel på hur en bra start bidrar till fortsatt god utveckling. Gemensamt skapande på platsen och anpassat för platsen är en röd tråd genom temat.
D: Vilken roll har den idéburna sektorn i framväxten av trädgårdsstäder och en ny egnahemsrörelse?
Vad tillför trädgårdsstäder och egenhemsbyggeri i form av goda livsmiljöer och gemenskaper? Hur kan bygg- och bogemenskaper driva fram en gemensam, småskalig stadsutveckling? Vad betyder organiserat självbyggeri för att skapa möjligheter för nya aktörer och bostäder för en bred allmänhet?
Seminarierna fokuserar på hur vi tillsammans kan skapa en framtidstro för bostadsbyggande med fokus på livskvalitet, tillhörighet och hopp. Både samtida och historiska exempel lyfts fram.
E: Hur genomför man bygg- och bogemenskapsprojekt?
Vi tydliggör olika finansieringsalternativ och samverkan i en blandad plan och diskuterar hur vi kan organisera finansieringssystem för att gynna långsiktigt samhällsbyggande.
Olika ägarformer, exempelvis markstiftelser lyfts. Hur tomträtten, som kritiseras i storstäder, kan få en ny renässans på landsbygder diskuteras. I seminarierna kommer vi att berätta och visa konkreta exempel på hur vi formar möjligheterna att bygga på landsbygder.
|
Vi förbehåller oss rätten att göra ändringar i programmet.