Byggemenskapen Gården och Uppsala kommun tog hem första priset när Tillsammansbyggnadspriset delades ut för andra gången


Priset delades ut i samband med Konferensen för idéburet och socialt byggande på ett fullsatt Textile Fashion center i Borås under torsdagskvällen. Med deltagare från hela Sverige och många utländska gäster visade konferensen på ett växande intresse för att bygga och bo på nya sätt. Svenskt byggande står inför omfattande utmaningar där majoriteten av kommunerna larmar om bristen på bostäder. Samtidigt finns stora grupper av bostadssökande som saknar möjlighet att efterfråga de bostäder som produceras.

− Den idéburna sektorn är på frammarsch om än i liten skala. Med rätt politiska beslut kan byggande tillsammans och i egen regi öka och bli en stor kraft i bostadsbyggandet framåt, säger Peter Eklund juryns ordförande.

Systematiskt arbete för ökat byggande
Tillsammansbyggnadspriset syftar till att bredda samhandling mellan olika aktörer och släppa fram nya inkluderande arbetsformer inom byggprocesserna för att lösa bostadsbristen för olika grupper i kommunerna. Och nu belönas alltså Byggemenskapen Gården och Uppsala kommun för deras extraordinära arbete.

Motiveringen lyder:
”I byggemenskapen Gården i Uppsala har de boende skapat ett levande och väl fungerande bostadshus där gemenskap och social samvaro präglar vardagen. Sveriges största byggemenskap med 34 lägenheter. Huset har anpassats för både nutida och framtida användning. Redan från början var det en samhandling mellan Gården och Uppsala kommun från markanvisning, tomträttsförhavande mm. Lärandet har varit omfattande när kommunens första byggemenskap växte fram och byggemenskapens demokratiska processer skulle passa in i kommunens sätt att driva byggprocesser. För att lösa finansieringen för marken arbetade Kommunen fram en modell för tomträtt undern byggskedet. Nu några år efter har Uppsala kommun utvärderat processen med hjälp av Byggemenskapens erfarenheter. Det gemensamma lärandet har resulterat i en guide för blivande byggemenskaper, som en del av kommunens bostadsförsörjning. Modellen har spridit sig till andra kommuner. Uppsala kommun och Gården inspirerar inom flera områden och öppnar upp för nya sätt att tänka kring boendeformer”.

Årets Tillsammansbyggnadspris 2025 går alltså till Byggemenskapen Gården och Uppsala kommun som i fruktbar samhandling lyckades bygga Sveriges första större bygg- och bogemenskap i stadsmiljö i Rosendal i Uppsala, Här har en grupp eldsjälar som tillsammans ville bygga just det de ville ha- ett hus med rum för utveckling och gemenskap, genom att planera, bygga och sedan bo i huset – en byggemenskap. En process som tog 10 år att genomföra och har ställt stora krav på kommunen genom ovanan att arbeta direkt med en grupp genom hela planering-, bygg- och boendeprocessen. Maria Lindström ordförande i Gårdens bostadsrättsförening kommenterar priset med glädje, att det är otroligt kul att få priset efter i mer än 10 år av hårt arbete förverkligat vår byggemenskap, vår bostadsdröm.

Nu fyra år efter vi flyttat in lever vi fortfarande i vår bostadsdröm i en byggemenskap med ca 50 boende. Utan en förstående kommun hade vi aldrig lyckats genomföra detta. Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala,” anser det är hedrande att Uppsala fått tillsammansbyggnadspriset. Det ger oss kraft och utmaningar att fortsätta att utveckla nya innovativa och demokratiska bygg- och bostadsprocesser för de många människorna boende i Uppsala kommun”.

I juryn för Tillsammansbyggnadspriset ingick förutom juryns ordförande samhällsplaneraren Peter Eklund, Nyköping, samhällsplanerare Elin Blume, Uppsala kommun, arkitekt Petra Henriksson Jämtland och välfärdsnämndens ordförande Anders Ramstrand i Söderhamns kommun.

Tillsammansbyggnadspriset delas ut för andra gången nu och är initierad av lednings- och programgruppen för Idéburet och socialt byggande som nu genomförs för fjärde gången på 8 år. På Idéburet och Socialt byggande i Borås möts forskare, kommuner, politiker, tillsammansbyggare, nyfikna och framtidsvisionärer, från såväl Sverige som Europa, för att ta nästa steg på vägen mot ett gemensamt byggande och boende som både kan skapa de bostäder vi behöver och som samtidigt är hållbart, inkluderande och demokratiskt.

Textile Fashion Center – kreativ mötesplats i textilindustrins hjärta

Bild: Jacob Sjöman, Borås & Co

I det gamla industriområdet Simonsland, mitt i centrum, ligger Textile Fashion Center. En gång i tiden var dessa lokaler hem åt väveri, spinneri, syfabrik och färgeri och trots att det var länge sedan fabriksbullret tystnade har tempot inte avstannat. Här möts och samarbetar idag studenter, forskare, innovatörer, entreprenörer, företag och besökare i en och samma miljö.

Men så har det inte alltid varit, de stora fabrikslokalerna blev med tiden också en påminnelse om en hård verklighet inom textilindustrin, med låga löner, bullriga arbetsplatser och till slut en nedgång. På 1970-talet förlorade Borås omkring 15 000 arbetstillfällen, något som påverkade staden och invånarna stort.

– Byggnaderna stod kvar som symboler för något som varit svårt.. Äldre boråsare var länge tveksamma till att lyfta fram arvet, eftersom textilen var förknippad både med stolthet men även skam, Fredrik Hjelm, stadsantikvarie på Borås Stad.

En ny identitet växer fram

I början av 2000-talet började många städer leta efter sin ”story” att bygga vidare på. För Borås växte insikten fram att textilen, trots alla svårigheter, var den självklara identiteten att lyfta fram.

Med fastighetsbolaget Kaniko och dess ägare Kjell Berggren som drivande kraft och med Borås Stad som viktig samarbetspartner, inleddes ett omfattande arbete med att förvandla de gamla industribyggnaderna. Mellan 2006 och 2014 genomfördes detaljplanearbetet och stora renoveringar. Resultatet blev Textile Fashion Center, som invigdes 2014.

– Det var en enorm satsning. Men tack vare långsiktiga hyresavtal och en tydlig vision vågade man ta steget. Borås Stad var en avgörande spelare i att göra det möjligt, säger Fredrik Hjelm.

I dag rymmer Textile Fashion Center bland annat Textilhögskolan, Science Park Borås, Nordiska Textilakademin, Textilmuseet, företagshotell, kreativa kontorsmiljöer och restaurang. Här möts forskning, utbildning, kultur, entreprenörskap och näringsliv under samma tak. Fredrik beskriver centret som en plats som ”frontar” det som händer i Borås och att det har blivit ansikten utåt för staden.

– Textile Fashion Center är ett exempel på en transition, en omvandling där byggnaderna bär sin historia men har fått nytt innehåll som stärker både Borås och Sveriges textil- och modeindustri, säger Fredrik.

En pusselbit i en större förändring

Textile Fashion Center är inte en isolerad satsning, utan en del av ett större omvandlingsarbete i Borås. Stadens offentliga konst, konstbiennalen, skulpturer och projekt som Viskans park har alla bidragit till att skapa stolthet och locka nya besökare.

– Vi har arbetat konsekvent med att förändra bilden av Borås, både hos invånarna själva och hos omvärlden. Textile Fashion Center är en pusselbit i det arbetet, säger Fredrik.

Historien som kraft in i framtiden

Simonsland består till stor del av funkisbyggnader – en arkitekturstil som historiskt förknippats med framtidstro och folkhemmets idéer. När husen renoverades i början av 2010-talet var det inte bara ett praktiskt val, utan också ett sätt att återanvända den symboliken.

– Att kliva in i de här lokalerna och ge dem nytt liv var något mer än att bevara gamla hus. Det handlade om att åter väcka en känsla av framtidstro, säger Fredrik.

Efter tio år har Textile Fashion Center etablerat sig som en naturlig mötesplats. Ambitionen är att centret ska fortsätta utvecklas och bidra till Borås position som Europas ledande centrum för hållbar textil och mode.

– Det är det fina, avslutar Fredrik Hjelm. Vi har tagit något som en gång var svårt att bära, och gjort det till en styrka. Historien har blivit en del av vår framtid.

Läs mer om Textile Fashion Center här! 

Kooperativa bostäder i Zürich – prisvärd vardagsidyll i en av världens dyraste städer

Foto: Arkitekturinstitutet

Zürich räknas som en av världens dyraste städer att bo i. Ändå kan invånarna bo i rymliga bostäder med tillgång till samlingslokaler, verkstäder och gröna takterrasser.

Entréer och trapphus flödar av ljus och rymd. På väggarna hänger barnteckningar, i hörnen står sparkcyklar och växterna prunkar – tysta signaler om ett boende som präglas av omtanke och gemenskap. Vad är hemligheten bakom denna vardagliga idyll, och vad kan vi lära oss? Svenska forskningsprojektet “DelA” åkte på studieresa, i jakt på lösningar för Sverige.

Projektet Zollhaus. Foto: Arkitekturinstitutet

Idéburet byggande och boende genom kooperativ

Zürich har omkring 60 bostadskooperativ, varav flera är stora aktörer med tusentals lägenheter. Dessa kooperativ erbjuder hyresrätter som ofta är 20-30% billigare än privata hyreslägenheter. Men deras värde ligger inte bara i ekonomin – utan också i hur de bidrar till en socialt sammanhållen och hållbar stad.

Spekulationsfritt – men inte kapitalfritt

I ett bostadskooperativ blir du medlem och betalar en insats – men du köper inte rätten att sälja vidare med vinst. Det är boende utan spekulation, vilket ger långsiktighet och trygghet. Det närmaste vi kommer i Sverige är kooperativ hyresrätt med ägarmodell.

Men innebär insatskravet att bara vissa har råd? Inte nödvändigtvis. Claudia från kooperativet Kraftwerk1 berättar:

”Vi har löst det genom solidarisk finansiering inom kooperativet. De som behöver lånar till insatsen och betalar ränta genom sin hyra – medan andra, som har råd att låna ut, får hyresrabatt. Det fungerar som ett internt sparsystem. Ingen har hittills nekats på grund av insatskravet.”

Inga köer – men noggrann matchning

Till skillnad från svenska bostadsköer förmedlar många kooperativ sina lägenheter genom matchning. De söker efter boende som kan bidra till mångfald och sammanhållning. Kooperativet Mehr als Wohnen (mer än att bo) har som mål att spegla Zürichs befolkningssammansättning i fråga om inkomst, ålder och hushållstyper. 20% av bostäderna har lägre hyror och tilldelas efter inkomstprövning.

Projektet Zollhaus. Foto: Arkitekturinstitutet

Experiment och gemenskap

Zürichs bostadskooperativ är inte bara långsiktigt stabila fastighetsägare, utan också användardrivna laboratorium för nya sätt att leva tillsammans. Här ryms allt från kärnfamiljer till bokollektiv. Vi hittar 10-, 13- och till och med 17-rumslägenheter på upp till 400 kvadratmeter, ofta uthyrda till föreningsorganiserade kollektiv.

”Vi ville spegla det verkliga livet – inte bara normfamiljen,” säger Claudia Thiesen, som själv bor i en så kallad Cluster-Wohnung i kooperativet Heizenholz.

Flera kooperativ erbjuder självständiga mikrolägenheter, där de boende har tillgång till husets gemensamma kök, vardagsrum och verkstäder – en modern livsstil som förenar integritet med gemenskap och som samtidigt ger rimliga boendekostnader.

Ännu längre går koncept som Hallenwohnen – där invånarna själva bygger sina egna bokuber i stora industriliknande hallar. Dessa ”hallboenden” är en slags arkitektonisk frizon där livsmiljön blir något som formas och omformas med egna händer, oftast i kollektiv regi. Det är bostäder där kreativitet, återbruk och samarbete står i centrum.

En växande och självgenererande rörelse

Projektet Zollhaus. Foto: Arkitekturinstitutet

Med tiden bygger kooperativen upp betydande värden i sina fastigheter – värden som ofta återinvesteras i nya kooperativa projekt. En del startar ytterligare byggnadsprojekt, andra lånar ut kapital till nystartade initiativ. Självförtroendet växer, och med det innovationsgraden.

Projektet Zollhaus, som är uppföljaren till omtalade Kalkbreite, är kanske det mest ambitiösa exemplet. I Zollhaus sammanflätas kultur, föreningsliv, kommers, samhällsservice och boende till en helhetsupplevelse – en destination i sig mitt i Zürich.

Långsiktig strategi

Zürich har satt upp ett tydligt mål: att minst 33 % av stadens bostäder ska vara kooperativa eller prisreglerade. Målet fastställdes genom en folkomröstning och är en del av stadens bostadspolitiska strategi.

För att nå bostadsmålet används verktyg som markpolitik, lånegarantier och stödstrukturer för kooperativa initiativ. Ett exempel på hur systemet möjliggör bostadsbyggande av hög kvalitet är Hunziker Areal, där kooperativet Mehr als Wohnen byggde 369 lägenheter för 190 miljoner CHF – med ett eget kapital på bara 1 miljon.

”Jag var helt säker på att vi skulle lyckas,” säger initiativtagaren Ueli Keller.
”Vad skulle kunna gå fel?”

____

Studieresan genomfördes inom “DelA – explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur” som är ett forskningsprojekt finansierat av Formas inom utlysningen Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla. Projektparter är Svenska arkitekturinstitutet, KTH, Bokoop och Stockholms Stadsmission. Projektet pågår 2023-2026.

Vi är glada att DelA är en av konferensens medarrangörer vilket möjliggör att Claudia Thiesen från kooperativet Heizenholz är en av årets talare och kommer berätta mer om kooperativa bostäder i Zürich

Ses vi på konferensen? Boka Early Bird biljett innan 1 juni. 

God boendemiljö för alla!

Det övergripande målet med projektet God boendemiljö för alla är att bidra till en omställning av svensk samhällsbyggnads- och bostadsförsörjningssektor – att i högre grad ta hänsyn till människors varierande behov och demokratiska medverkan. Genom dörrknackning har vi genomfört strukturerade intervjuer med 1261 invånare i förort, stad och landsbygd i Västra Götaland. Analyserna ger en bild av vilka behov som finns – och i vilken utsträckning de är uppfyllda.

– ”Vi vill vidga perspektiven på människors behov i relation till boendemiljön och utveckla olika modeller som kan möta dessa. De enklaste lösningarna är sällan de mest demokratiska.”, säger Pia Westford, Senior forskare på RISE och projektledare för God boendemiljö för alla!

I nästa fas omsätts resultaten i rumsliga skisser och i medborgardialoger. Dessa ligger till grund för förslag på verksamhetsmodeller och arbetsmetoder för kommuner och civilsamhälle, med fokus på att utveckla medborgardemokratin.

Projektet drivs av RISE, Chalmers tekniska högskola, Egnahemsfabriken, Föreningen för byggemenskaper och Hyresgästföreningen. Medverkande organisationer är Göteborgs Stad, Mariestads kommun, Göteborgsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Bottnafjordens inköpsförening och Urban Futures. Projektet finansieras av Formas.

Vi är glada att projektet God boendemiljö för alla är en av årets huvudvärdar. Under konferensen kommer vi att lyfta lyckade exempel, utmaningar, inspiration och preliminära resultat från flera forskningsprojekt kring hur kommuner och ideella krafter tillsammans kan öppna nya dörrar för utvecklingen av idéburna bostadsformer och boendemiljöer. Vi ses väl där? Boka Early Bird biljett här innan 1 juni!

Kommuner som dörröppnare för idéburet och socialt byggande

Arbetar du med med planering, samhällsutveckling och bostadsbyggande i en kommun? Eller med bostäder, medinflytande och grannskap inom ett allmännyttigt bostadsbolag? Då är konferensen för idéburet och socialt byggande för dig!

Kommunerna har en avgörande roll i att forma framtidens boendemiljöer. Genom att skapa rätt förutsättningar för idéburet och socialt byggande kan de bidra till att möta bostadsbristen, minska segregation och främja social hållbarhet. Samtidigt ger det medborgare och civilsamhället möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sina egna boendemiljöer. Idag står många kommuner inför stora utmaningar – bostadsbrist, stigande hyror och en växande ekonomisk ojämlikhet. Samtidigt ökar ensamheten, särskilt bland äldre. Genom att aktivt stödja idéburet och socialt byggande kan kommunerna bidra till att skapa bostäder som är mer än bara en plats att bo på – de kan bygga inkluderande och levande samhällen. 

Kommuner och civilsamhället behöver varandra

Civilsamhällets roll är central i bostadsutvecklingen, där ideella krafter ofta driver initiativ som annars kanske inte skulle bli verklighet – detta ser vi inom det idéburna bostadsbyggandet. Kommunerna har en nyckelroll i att möjliggöra och stödja dessa initiativ och samverkan är ofta avgörande för att förverkliga drömmen om exempelvis en bygg- eller bogemenskap. 

Kommuner och civilsamhälle behöver varandra. Ingen kan på egen hand förverkliga alla de samhällsvärden som behöver uppnås för ett hållbart samhälle. Genom att kommuner och offentliga aktörer aktivt ger civilsamhället bättre förutsättningar kan lokal utveckling växa ur det engagemang som spirar underifrån. Det, blir win-win för både individer och samhälle. 

Det är en stor kraft som kan frigöras när samhället vågar släppa makten över platsers förvaltning och utveckling till boende, civilsamhälle, kultursektor och lokala aktörer. Genom att kommuner och offentliga aktörer aktivt öppnar upp möjligheter och skapar bättre förutsättningar för civilsamhället kan lokal utveckling växa fram från det engagemang som finns bland medborgarna. Samtidigt som vi tar vara på och ger liv åt befintliga byggnader och platser, som kan bli egna hem åt fler. Offentlig och civil samverkan har på så sätt kraften att öppna nya vägar för bostadsutveckling genom idéburna initiativ, både i städer och på landsbygd.

Men hur kan då kommuner underlätta och stödja dessa initiativ? Exempelvis genom att:  

  • Vara öppna och lyhörda för medborgarnas initiativ.
  • Erbjuda mark och andra resurser till idéburna aktörer.
  • Underlätta planprocesser och ge stöd i byråkratiska frågor.
  • Utveckla nya metoder för samverkan som möjliggör långsiktig och hållbar bostadsutveckling.
  • Skapa en tydligare och mer tillgänglig process för att stötta idéburet byggande.
  • Erbjuda finansiellt stöd för initiativ med social nytta.

Under konferensen kommer vi att utforska verksamhetsmodeller och arbetsmetoder för samverkan, lyfta lyckade exempel, utmaningar, inspiration och möjligheter kring hur  kommuner och ideella krafter tillsammans kan öppna nya dörrar för utvecklingen av idéburna bostadsformer. Bland annat kommer vi att presentera lärdomar från projektet God boendemiljö för alla!, som undersöker hur kommuner och organisationer i samhället kan samarbeta för att skapa bättre boende- och stadsmiljöer och öka invånarnas möjlighet att påverka sitt boende. Läs mer om projektet här. 

Vi kommer även att dela ut Tillsammansbyggnadspriset i år igen till ett samverkansprojekt mellan kommun och civilsamhälle. Vi vill lyfta och hylla de samverkansprojekt som prövat vägarna framåt för ett professionellt organiserat modernt självbyggeri som ett sätt att skapa fler olika typer av bostäder för fler grupper. De initiativ som lyckats ta sig runt de strukturella och praktiska hinder och utmaningar som kan mötas på vägen och skapat nya möjligheter för sociala och inkluderande byggmetoder. Nomineringen öppnar i vår, så håll utkik! 

Tillsammans kan vi skapa framtidens byggande- och boende och stärka den sociala sammanhållningen i våra samhällen – och i våra hem. 

Hoppas vi ses på konferensen i oktober! Boka Early Bird biljett här senast 1 juni! 

Den tredje vägens potential – hur bygger vi samhällen tillsammans?

Den idéburna sektorn är på frammarsch – byggande i egen regi ökar och det finns en stor kraft i att släppa in de mer konventionella formerna för byggande och boende, både i stad och på landsbygd. Så hur kan vi bana vägen än mer för en bred rörelse som skapar boenden åt fler och sätter människan i centrum, hela vägen? Låt oss gå den tredje vägen, tillsammans. 

Samtidigt lever vi i en orolig tid, där kommuner (och invånare) larmar om bostadsbrist, att hyror höjs, människors ekonomiska förutsättningar som blir allt mer ojämna och att ensamheten i landet är utbredd, inte minst hos äldre. Här kan det idéburna byggandet och även en ny egnahemsrörelse inte bara skapa bostäder för den moderna människan utan också vara en byggkloss att lösa utmaningar och skapa de samhällen vi vill leva i. 

Den 2-3 oktober ses vi för den fjärde upplagan av konferensen för Idéburet och socialt byggande. Årets övergripande tema är: Hur bygger vi samhällen tillsammans – den tredje vägens potential. Vi tar ett helhetsgrepp kring utvecklingen av det idéburna och sociala byggandet idag – men lyfter också blicken framåt för hur vi vill att den ska formas för att fler människor kan ta klivet från att vara konsumenter av färdiga produkter till att vara medskapare, deltagare och ägare av sina hem. 

Civilsamhällets roll är central i bostadsutvecklingen, både i städer och på landsbygden, där ideella krafter ofta är drivande och där kommunerna har en viktig uppgift i att underlätta och stödja dessa initiativ, genom att exempelvis erbjuda mark, underlätta planprocesser och utveckla nya metoder för idéburet byggande. Vi behöver skapa förutsättningar för inkluderande projektformer som bygger på initiativ från civilsamhället, samverkan mellan lokala krafter och ett aktivt deltagande från medborgare. Det handlar inte bara om att bygga bostäder, utan också om att bygga tillit och gemenskap i en orolig tid där bostadsbristen ökar. Genom att samarbeta och skapa tillsammans kan vi stärka banden mellan människor och skapa en mer sammanhållen gemenskap. Samtidigt som vi tar vara på och ger liv åt befintliga byggnader och platser.

Under konferensen kommer ni att få ta del av utblickar, kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte kring hur vi tillsammans kan ta ytterligare kliv på vägen mot ett inkluderande byggande och boende. Vi kommer bland annat lyfta teman och gå på djupet i frågor som: 

  • Vilken är kommunernas möjligheter i utvecklingen av idéburet byggande. Hur kan man bygga lokalsamhälle tillsammans med civilsamhället?  
  • Hur kan den idéburna sektorn vara ett alternativ i ombyggnation av befintliga byggnader och utveckling av landsbygdens boendemiljöer? 
  • Att bo tillsammans – hur kan boendet skapa beredskap, gemenskap och kapacitetsbyggande för hela lokalsamhället? 
  • Vilken roll har den idéburna sektorn i framväxten av en ny egnahemsrörelse och trädgårdsstäder?

Den 2-3 oktober 2025 i Borås tar vi upp både utmaningarna och möjligheterna på scen. Akademiker, praktiker, kommuner, företag, myndigheter, folkrörelser – tillsammans tar vi fasta på hur vi kan ta nästa steg in i framtidens idéburna och sociala byggande. För en sak är säker – det idéburna byggprojekt är inte bara en trend, utan en viktig pusselbit i att skapa ett mer hållbart och inkluderande samhälle. Genom att bygga tillsammans kan vi bygga både hem och tillit för framtiden. 

 

Hoppas vi ses på konferensen! Boka Early Bird biljett här innan 1 juni! 

Danska framgångsmodeller och lokala samverkansinitiativ i Sverige visar vägen framåt: 
- konferensen Idéburet och socialt byggande 2023

Svenskt byggande står inför stora utmaningar – kanske större än någonsin. Majoriteten av svenska kommuner larmar om bristen på bostäder samtidigt som stora grupper av bostadssökande saknar möjlighet att överhuvudtaget efterfråga de bostäder som produceras. På årets upplaga av konferensen Idéburet och socialt byggande är det fokus på de avgörande uppgifter som lokal samverkan och idéburet byggande har i tider av kris.

− Den idéburna sektorn är på frammarsch om än i liten skala. Med rätt politiska beslut kan byggande tillsammans och i egen regi öka och bli en stor kraft i bostadsbyggandet framåt. Vi lever i en orolig tid, och människors ekonomiska förutsättningar blir mer och mer olika. När fler människor ges makten över sitt boende bygger vi även social hållbarhet, säger Kajsa Crona, arkitekt och regionchef på Tengbom och adj professor på Chalmers som modererar konferensen.

Sedan 2022 års konferens har mycket hänt inom socialt byggande. Möjligheterna är många, men samtidigt finns väger hindren och utmaningarna tungt. Även i de delar av Sverige där investeringsviljan är svag och finansieringsförmågan är begränsad behöver det dock byggas bostäder – hur ska det gå till?

− För att åstadkomma goda livsmiljöer för alla behöver planering, gestaltning och byggande vara inkluderande och tillgängliga. Idag finns verktygen för detta – och många goda exempel som speglas under Idéburet och socialt byggande 2023, säger Tinna Harling, samordnare konferensen Idéburet och socialt byggande.

Bland årets programpunkter

  • Goda exempel från Danmark – ett land känt för sina många bygg- och bogemenskaper. I Danmark byggs det fler bostäder än någonsin, för alla åldrar och för seniorer, av startargrupper och bostadsutvecklare. Vad ligger bakom den danska bostadsboomen? Vad kan Sverige lära av den? 
  • Med som talare från Danmark är Camilla Nielsen-Englyst, Landsforeningen for Økosamfund, Bofaelleskab.dk och GEN Europé, Jesper Ole Jensen, seniorforskare, BUILD vid Ålborg universitet och Thomas Aarup Due från den nybildade Vejledningsenheden.
  • På plats finns forskare som kommer att tala under passet ”Framtidens möjligheter är lokala”. Bland annat talar Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH Arkitektur, om ”Betydelsefulla platser och sociala arenor” med kulturhuset i Bergsjön som ett exempel. 
  • Malmös stadsarkitekt Finn Williams är på plats för att tala om hur vi kan öka mångfalden inom den grupp som bygger våra livsmiljöer. 
  • Konferensen lyfter goda initiativ på lokalsamhällesnivå. Som projektrevyn med de olika byggemenskaperna Gården i Uppsala, Hambo i Hammenhög och Röda Oasen i Malmö.

Både på torsdagen och fredagen finns ytterligare ett tiotal seminariespår. Konferensen avslutas med ett panelsamtal om hur vi får volym i idéburen byggsektor. Panelen består av Marie Linder, HGF, Martin Grander, Malmö Universitet, Elin Olsson, Länsarkitekt Västerbotten, Johanna Frelin, Riksbyggen, Kristoffer Lühti, Ekobanken. Tillsammansbyggnadspriset 2023 kommer även att delas ut.

Konferensen som sker på Kulturhuset i Bergsjön i Göteborg är fullbokad med 230 platser (inga digitala biljetter). Alla seminarier från stora salen spelas in och publiceras inom en månad efter konferensen.

Nu tar vi nästa steg i utvecklingen av idéburet och socialt byggande

Traditionen fortsätter – i år är Idéburet och socialt byggande konferensen tillbaka, med nytt namn dessutom. Den 12-13 oktober på Kulturhuset Bergsjön i Göteborg är ett unikt tillfälle för alla som vill vara med att lägga grunden för framtidens gemensamma byggande och boende. Konferensen banar vägen mot en bred rörelse som sätter människor i centrum, både i stad och land.    

Svenskt byggande står inför stora utmaningar. De flesta kommuner rapporterar att det är brist på bostäder. Samtidigt saknar stora grupper av bostadssökande möjligheter att överhuvudtaget efterfråga de bostäder som produceras. Även i de delar av Sverige där investeringsviljan är svag och finansieringsförmågan är begränsad behöver det byggas bostäder – men hur ska det gå till? Sedan förra konferensen har mycket hänt. Flera bostadsprojekt har färdigställts och flyttat in. Andra har börjat byggas och ett stort antal nya kooperativa och sociala bostadsprojekt har ploppat upp och börjat planeras. Kommunerna inser kraften i rörelsen och arbetar allt mer ambitiöst med bygg-och bogemenskaper. Vi står inför stora möjligheter, bland annat genom att öppna upp byggprocesserna och skapa förutsättningar för inkluderande projektformer som bygger på initiativ från civilsamhället, samverkan mellan lokala krafter och aktivt deltagande från medborgare. 

– Under 2019 och 2021 års konferenser lade vi en grund att bygga vidare på. Vi tar nu nästa steg på vägen mot en bred rörelse för ett idéburet och socialt byggande och boende som sätter människor i centrum och ger möjligheter och handlingsförmåga till deltagande i samhällsbyggandet, hela vägen, säger Tinna Harling, samordnare för konferensen.

De aktörer som tagit initiativ till konferensen kommer från olika bakgrunder i samhällsbyggnadssektorn och har olika uppdrag, men förenas av ett gemensamt intresse för att det ska ges fler vägar till bostäder och fler möjligheter att delta i byggandet. 

– Frågan om nya former för att projektera, bygga och äga är viktigare än någonsin eftersom behovet av ett inflöde av folk och kompetens är stort och kostnaderna för att bygga nytt har skenat. Nya och nygamla sätt och samspel behövs för att kunna bygga samhället underifrån, säger Thomas Norrby, samverkansledare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom området landsbygdsutveckling. 

Årets konferens lägger stor vikt både vid att diskutera nödvändig policyutveckling och ger verktyg för rörelse framåt. Ett unikt tillfälle att skaffa både en bred överblick och en djup inblick i banbrytande och okonventionella projektformer som bär på potentialen att möjliggöra ett bostadsbyggande på fler platser och i fler varianter, tillgängligt för fler. Socialt byggande ger makten över boende vilket leder till fler positiva effekter, menar Kajsa Crona, praktiserande arkitekt, regionchef Tengbom och adj professor på Chalmers, som också kommer att moderera passen i stora salen på årets konferens. 

– Konferensen Idéburet och socialt byggande är en mötesplats för den rörelse i Sverige idag som på olika sätt bygger och bor i egen regi. Vi lever i en orolig tid, och människors ekonomiska förutsättningar blir mer och mer olika. När fler människor ges makten över sitt boende bygger vi även social hållbarhet. Den sociala hållbarheten är viktig för vår hälsa och välmående, men också för att klara de konsekvenser som klimatförändringarna kommer innebära. Vi har en över 100-årig tradition i Sverige att bygga och bo tillsammans.  Låt oss utveckla traditionen så att fler får bo, säger Kajsa Crona.

På programmet står utblickar, kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte. Akademiker, praktiker, kommuner, företag, myndigheter, folkrörelser – alla behövs när vi nu tar fasta på hur vi kan ta nästa steg in i framtidens idéburna och sociala byggande.

 

ARRANGÖRER:
Årets konferens arrangeras tillsammans med Kulturhuset i Bergsjön/Göteborgs Stad, Bergsjön 2031, Chalmers, Sveriges Lantbruksuniversitet, Föreningen för byggemenskaper, Kollektivhus NU, Hela Sverige ska leva, Egnahemsfabriken, Coompanion, CBA, Vinnova, RISE, Ekobanken, Mikrofonden, Göteborgs universitet, Egnahemsbolaget, Lokalekonomidagarna, Urban Futures och Familjebostäder. Fler arrangörer kan tillkomma.

 

ANMÄLAN OCH INFORMATION:
Anmälan öppnar i början av maj för Early Bird.

Har du förslag på innehåll till programmet? Lämna det här!

Vill du ta del av vad som stod på programmet förra upplagan? Här finns dokumentation från både år 2019 och 2021. 

Hjälp oss gärna att sprida konferensen! Spridningsmaterial hittar du här: https://ideburetbyggande.se/spridningsmaterial/

Är du Journalist och vill delta på konferensen?
Journalister kan få pressackreditering för deltagande på konferensen, vänligen maila till info@socialtbyggande.se.

”Mer varierat boende på landsbygderna är en avgörande fråga”

Hela Sverge ska leva är medarrangörer till Idéburet och socialt byggande konferensen 2023. De är en riksorganisation med tusentals lokala utvecklingsgrupper som medlemmar, såsom samhällsföreningar och byalag, men också hembygdsföreningar och idrottsföreningar. 

Det som förenar grupperna är att de arbetar med lokal utveckling av sin bygd, även om verksamheterna kan skilja sig åt. De jobbar med allt från att arrangera midsommarfirande, ta över skolan eller affären till att marknadsföra bygden som en attraktiv plats att bo och arbeta på. Vi frågade Terese Bengard, Verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige ska leva, varför socialt och idéburet byggande är viktigt för dem.

”Mer varierat boende på landsbygderna är en avgörande fråga för att hela Sverige ska leva”, menar Terese.

Missa inte årets konferens, som tar ett helhetsgrepp kring utvecklingen av det sociala byggandet idag i dess olika former!

 

”Nya former för att projektera, bygga och äga är viktigare än någonsin”

Vi bad Thomas Norrby, samverkansledare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom området landsbygdsutveckling, dela med sig varför han tycker att idéburet och socialt byggande är viktigt. 

– I ett landsbygdsperspektiv är frågan om nya former för att projektera, bygga och äga viktigare än någonsin eftersom behovet av ett inflöde av folk och kompetens är stort och kostnaderna för att bygga nytt har skenat. Nya och nygamla sätt och samspel behövs för att kunna bygga samhället underifrån, säger Thomas.

SLU är medarrangörer till årets konferens, och bedriver forskning, utbildning och miljöanalys i samverkan med omgivande samhälle. Genom sitt fokus på samspelen mellan människa, djur och ekosystem och ett ansvarsfullt brukande av naturresurserna bidrar de till en hållbar samhällsutveckling och goda livsvillkor på vår planet.

Läs mer om SLU här!